MDH Beskattningsrätt Föreläsning 4 Webinarium

Hej igen….

Andra webinariet avklarat.
Idag blev det riktigt svettigt, datorn hängde sig uträkningarna på jobbskatteavdraget blev inte uppdaterade på Powerpoint bilderna. Länkningen mellan Excel och Powerpoint hängde sig.
Teknik i all ära, men när det börjar gå fel så är det inte kul alls. Jag var helt slut efter dagens föreläsning. Nu har jag suttit ytterligare 6 timmar med att fixa lösningsförslag till övningsuppgift 1 och förklaring till jobbskatteavdraget. Dessa dokument ligger nu på kurshemsidan. Jag har också redigerat filmerna och nu ska de bara renderas i datorn innan de kan tankas upp på nätet, vilket kommer att ta ytterligare några timmar. Filerna blir ju rejält stora det är ju en långfilm, ca 3 timmars film, efter varje föreläsning.

För Er som inte var med på webinariet så är slutet av filmen del 3 mycket viktigt, där jag visar hur ni tankar ned skatteprogrammet. Ni behöver programmet för att göra inlämningsuppgiften. Glöm inte heller att anmäla grupper till inlämningsuppgiften, om ni inte redan gjort det.

Nu måste jag jobba vidare med att svara på lite mail mm

Sköt om Er 🙂
MVH
Krister

Bookmark the permalink.

58 Responses to MDH Beskattningsrätt Föreläsning 4 Webinarium

  1. Anonym says:

    Hej Krister!

    Jag tycker att det fungerar bra med webinarium, trots lite teknikstrul. En sak jag har tänkt på är att föreläsningsbilderna kommer upp lite sent, så om det finns möjlighet får du jättegärna ladda upp dem tidigare så man hinner ta sig till skolan för att skriva ut i god tid.

    • Krister says:

      Hej
      Jag är medveten om problemet.
      Jag arbetar på bättre framförhållning, men det är lite svårt. Mycket bilder som måste uppdateras utifrån ändringar i lagtext.
      MVH
      Krister

  2. Anonym says:

    Hej Krister!
    Tycker det fungerar bra med webinarium. Dock har jag och några kurskamrater märkt att du blandar ihop procent och procentenheter. Jag kan tänka mig att det blir förvirrande för personerna som inte kan skillnaden. Annars bra föreläsningar.

  3. Anonym says:

    På skatteberäkningen från denna föreläsning har vi räknat den allmänna pensionsavgiften endast på inkomsten av anställningen på KONSULT AB och sjukpenning. Tar vi inte med Boksam AB (53kr) eftersom denna ”faller bort” i och med avrundningsregeln i 3 § st. 1 pt. 2 lag om allmän pensionsavgift?

    • Anonym says:

      Eller faller den bort eftersom 248 744 + 4 379 + 53 = 253 176 fortfarande skulle avrundas ned till 253 100 och på så vis ge samma avgiftsbaserade inkomst?

      • Anonym says:

        Nämen förlåt vad många kommentarer det blir nu, men när jag läser 3 § st. 1 pt. 2 lag om allmän pensionsavgift tycker jag att det verkar som att varje inkomst, var för sig, ska avrundas ned till närmsta hundra tal.
        Då tänker jag att det innebär att:
        248 744 = 248 700
        4 379 = 4 300, och
        53 = 0
        Detta ger inkomsten 253 000 kr istället… Men det kanske inte är så viktigt eftersom den skattereduceras sen haha!

        • Krister says:

          Hej igen
          Det är ok. Bra tecken att Du börjar fundera och leta i lagtexten. Fortsätt så.
          Se dock svar nedan
          MVH
          Krister

    • Krister says:

      Hej
      I lag (1994:1744) om allmän pensionsavgift 3 § hänvisas till inkomster enligt 59 kap. socialförsäkringsbalken.
      59 kap socialförsäkringsbalken har rubriken Pensionsgrundande inkomst och 8 – 13 §§ beskriver vad som utgör inkomst av anställning. I 22 § regleras vilka undantag som finns och i p.1 anges att belopp under 1 000 kr från en och samma arbetsgivare är inte pensionsgrundande. Det betyder att vi inte ska räkna med inkomsten på 53 kr från BOKSAM AB.
      MVH
      Krister

  4. Anonym says:

    Angående övningsexempel 1, punkten 17 – Fri lunch. 61 kap. 3 § IL beskriver hur beräkningarna skall grundas på ”genomsnittspriset i Sverige för en normal lunch”, vilket i uppgiften beräknades som 97,23 kr. Denna information fanns ju i SKV:s föreskrifter. I bokens tabell på sid. 1091 finns värdena för kostförmåner där en måltid anges som 98 kr. Vid tentamen där inte tillgång till besök på SKV:s hemsida är tillgängligt, beräknar vi enbart på de värderingar av kostförmåner som finns i tabellen på sidan 1091 eller behöver man kunna detta genomsnittspris i huvudet alternativt anges det i uppgiften? Hittar nämligen inte just genomsnittspriset 97,23 kr i Rabes bok.

    • Krister says:

      Hej
      Nej du behöver inte komma ihåg beloppet 97,23 kr. Däremot ska du kunna förklara hur man kommer fram till beloppet 98 kr för en fri lunch om man har värdet 97,23 kr.

      MVH
      Krister

  5. Anonym says:

    Hej, jag undrar om du kan rekommendera, eller ge tips på, några övningar i övningsboken?

  6. Anonym says:

    Har jag fel eller kan det vara ett fel i facit på övning 1:10 från övningsboken?
    Jag får grundavdraget till 13 245 (13 300kr avrundat) genom att ta 46 500 x 0,293.
    I facit har de beräknat grundavdraget till 13 700kr, vilket motsvarar ca 0,295 prisbasbelopp, vilket jag inte förstår varifrån de beräknar… Hoppas du förstår min fråga!

  7. Anonym says:

    Hej, jag har försökt leta på var du pratar om den 5e twitter-frågan på föreläsning 5 men jag verkar inte hitta det.
    Kan du ge ett litet svar på den frågan, den lyder: ”Varför blir marginalskatteeffekten i kapital ibland 21% istället för 30%?”

    Tack på förhand!

  8. Anonym says:

    Hej,
    Här kommer positiv feedback:

    Något som jag tycker att du gör jätte bra är strukturen du skapar. Att först se helhetsstrukturen för vad som ska tas reda på vid varje område. Sedan att alltid ha en paragraf att börja i, följt av en naturlig ordningsföljd av paragraferna.

    Detta underlättar mycket i inlärningen 🙂

  9. Anonym says:

    Hej Krister!

    Jag har en fundering gällande skattereduktionen på punkt 25 uppgift 1 (Per Glad). Jag förstår att man ska gå till tidigare bestämmelser för 67:9 e – 9 h för att se vad som gällde före 1 april 2019.

    Det jag undrar över är dock hur man ska tolka 9 d §. För mig framgår det inte att det gäller för exempelvis fackföreningsavgifter. Om jag hade behövt hitta det själv hade jag aldrig kopplat det till just punkt 25.

    • Krister says:

      Hej
      Lite komplicerat är det, men 67:9d gäller endast skattereduktion enligt 67:9a-c.
      Om Du tittar på tidigare lydelse i 67:9h (sid 316 i Rabe) så ser du motsvarande ”proportioneringsparagraf” för fackföreningsavgiften.
      Vi kommer att behandla innebörden av obegränsat skattskyldig och begränsat skattskyldig längre fram i kursen under avsnittet internationell beskattning.
      MVH
      Krister

  10. Anonym says:

    Hej!
    Jag tycker det fungerar bra med både fysisk föreläsning och Webinarium. Jag har varit på de föreläsningar hittills och kollat på alla Webinarium i efterhand. Jag har märkt att det fungerar bäst för mig att kolla i min egen takt, kunna pausa och spola tillbaka för att hinna med att stryka under i lagboken samt skriva egna anteckningar. Därför tittar jag inte på livesändningen, för att slippa kolla på Webinariumet två gånger om jag skulle missa något 🙂

    • Krister says:

      Hej
      OK 🙂
      JA, det finns olika varianter att ta del av undervisningen.
      Bra att Du hittat en som passar Dig bra.
      Nackdelen med att inte vara med på live Webinarierna är att du missar interaktiviteten och quizarna som kommer att komma längre fram.
      MVH
      Krister

  11. Anonym says:

    Fråga övningsuppgift 1:7.

    Det står att Bruno äger och bor med sin familj i halva byggnaden och den andra halvan hyrs ut till en utomstående familj.

    I 2:8 p.1 IL står det b.la. att bostaden ska användas till övervägande del för att räknas som privatbostad.
    Enligt din föreläsning om kvantifierande uttryck är övervägande del = MER än 50%.

    Facit säger att detta är en privatbostad. Men Bruno och familjen bor ju på precis 50% av ytan och inte mer än 50%.

    Samtidigt vet jag att du på en annan föreläsning sa att övervägande del i detta sammanhang = mer än 40% ? (om jag inte har antecknat fel)

    Jag blir förvirrad av detta.

    Är ”Övervägande del” = 40% när det gäller 2:8 IL och i alla andra fall mer än 50%?

    • Krister says:

      Hej

      Först måste du klargöra om fastigheten är inrättad som bostad till en familj eller till två familjer.
      Om fastigheten är inrättad till en familj är det övervägande del som gäller dvs mer än 50%.
      Om fastigheten är inrättad till två familjer är det väsentlig del som gäller dvs 40% eller mer.

      I övningsboken fråga 1:7 a) är det en fastighet som är inrättad till två familjer och då behöver Bruno och hans familj använda 40% eller mer av ytan för eget eller närståendes boende. I det här fallet använder han 50% vilket är mer än 40% och därmed blir det privatbostadsfastighet.

      MVH
      Krister

  12. Anonym says:

    Hej!
    Vi har precis börjat med inlämningsuppgiften. Men vi körde fast när vi skulle räkna ut förmånsvärde på personilen. För att räkna ut ränterelaterade beloppet och prisrelaterade beloppet behöver vi bilens nybilspris, detta står inte i uppgiften och vi hittar det inte på internet.

    Det hade också varit bra med yttligare genomgång om hur man fyller i en deklaration.

  13. Anonym says:

    Hej!
    Vart anses vara den bästa sidan att hämta nybilspriset för bilen i gruppuppgiften? Vi hämtade från Skatteverket, funkar det?

    • Krister says:

      Hej
      Så länge beloppet är rätt så spelar det ingen roll var ni hämtar informationen men tänk på rättskälleläran rörande primärkälla och sekundärkälla.
      Se också mitt svar på ett annat inlägg.
      MVH
      Krister

  14. Anonym says:

    Hej,
    Du sa att du kommer att ta med någon tentafråga från boken. Jag önskar få tips om hur vi ska bearbeta boken? Det blir så lätt att fastna och eventuellt lägga ned tiden på fel saker eftersom man(/jag) tänker att vad som helst från boken kan komma med.
    Kan du ge något exempel på hur en tentafråga tagen från uppgifter i boken kan se ut? Kan det t.ex. vara ett begrepp som står i boken som du inte har nämnt på föreläsningen?

    Hittills har jag, längs läsningen, nedtecknat alla begrepp som inte har nämnts på föreläsningarna. Detta innebär dock mycket ”utantillkunskap” vilket du har nämnt, inte är något vi bör lägga ned tid på. Samtidigt blir det svårt att veta vad man ska fokusera på i boken, eftersom vad som helst kan komma med.

    Jag vill helt enkelt få ett förtydligande om hur vi ska tänka när vi bearbetar böckerna. Det tar väldigt lång tid och mycket energi att lära sig alla begrepp och därför vill jag veta om det är rätt att lägga den tiden eller om det är överflödigt och i så fall tips på hur man kan göra.

  15. Anonym says:

    Hej Krister!
    Vi håller på med inlämningsuppgiften och undrar ifall det inte behöver hänvisas något till lagrum vid respektive beräkningar och bedömningar? Är tanken att man skall bifoga excel beräkningar för uppgifterna som bilaga till arbetet?

  16. Anonym says:

    Hej!
    Jag har en fråga angående när man räknar på aktierna. När man upprättar en lagerförteckning lägger man på courtage vid köp aktier, ska de även göras vid försäljning av aktier? Eller gör man courtage avdrag för försäljningen av aktier endast när man upprättar en kapitalvinstberäkning?

    • Krister says:

      Hej
      Titta på filmen där jag går igenom försäljning av aktier.
      I filmen förklarar jag hur courtage ska hanteras
      MVH
      Krister

  17. Anonym says:

    Hej!
    Vi håller på med inlämningsuppgiften där Annika har ett lån på Handelsbanken. Det står varken datum då lånet togs (för att kolla statslåneräntan) och heller inte någon räntesats. Behövs inget av detta vid beräkning?

  18. Anonym says:

    Gäller fackföreningsavgiften och a-kassa avgiften i inlämningsuppgiften per månad eller för ett helt år?

    • Krister says:

      Hej
      Om det inte uttryckligen sägs ”… per månad” i uppgiften så gäller beloppet per år.
      MVH
      Krister

  19. Anonym says:

    Är det bara uppgift A-C som ska läggas in i bokslutstablån och resterande läggs in i skatteprogrammet?

    • Krister says:

      Hej
      Det är en självständig uppgift som ligger till grund för betygsättning.
      Det betyder att Ni måste lösa uppgiften själva.
      MVH
      Krister

  20. Anonym says:

    Hej Krister!

    När vi lägger in siffrorna från övning 6 i Visma får vi inte samma slutresultat som när du räknade. Visma räknar inte de onoterade aktierna till 5/6. Alltså blir Vismas resultat inte heller samma i inlämningsuppgiften.

    Vilken ska vi utgå ifrån? Vismas resultat eller på det sättet du har räknat?

    • Krister says:

      Hej
      Då har Ni gjor fel i Visma.
      Bra att Ni upptäckter det, men Ni måste hitta en lösning också. 🙂
      MVH
      Krister

  21. Anonym says:

    På senaste webinariumet gick du igenom 52 kapitlet vilket var bra. Det hade dock vart bra och nödvändigt med ett övningsexempel på detta då det inte förklaras så tydligt i boken. Ska kapitalförluster dras av från kapitalvinster? Och slår man ihop personliga och andra tillgångars kapitalvinster/förluster?

    Det hade verkligen varit nödvändigt med datalabb där man går igenom Visma.

    • Krister says:

      Hej

      Ang 52 kap. IL
      Tyvärr hinner vi inte gå igenom allt på föreläsningarna men i läroboken sid 210-211 och i övningsboken uppgift 4.1 och 4.4 kan Du få lite mer fördjupning i området.
      Skatteverket har också bra information på följande länk Personligt lösöre

      När det gäller frågan om datalabb för att gå igenom skatteprogrammet så anser jag att det blir felprioritering av de begränsade undervisningstimmar som finns.
      Det betyder nämligen att jag måste plocka bort någon eller några föreläsnigar och istället lägga ned den tiden i datasalen.
      Det har fungerat tidigare år att studerneterna lärt sig programmet på egen hand, med hjälp av de filmer som jag lagt ut där jag går igenom delar i programmet, så det får bli så även i år.

      MVH
      Krister

  22. Anonym says:

    När kommer du lägga ut övningstentor?

  23. Anonym says:

    Vi har en fråga ang. inlämningsuppgiften. När det gäller Annicas bostadsfastighet menas det att hon flyttar in 2019 och säljer 2018 och inte 2020 som det just nu står i uppgiften. Då blir väl beskattningsåren 2018 och 2019 precis som de uppgifter du går igenom och inte året 2019 och 2020 eftersom bokslutet berör 2019??

    • Krister says:

      Hej
      Det är de datum som står i uppgiften som ni ska utgå ifrån när ni löser uppgiften.
      Hon flyttade från villan in i en hyreslägenhet där hon bodde några månader innan hon flyttade in i det nya huset 🙂 .
      MVH
      Krister

  24. Anonym says:

    Hej Krister,

    Jag undrar om du skulle kunna förklara och ge ett räkne-exempel på detta (det handlar om avyttring av personliga tillgångar 52 kap. IL)?
    Jag har försökt läsa både i boken och på nätet men jag förstår fortfarande ingenting haha! Denna text är tagen från SKVs hemsida.

    ”Kapitalvinster är som huvudregel skattepliktiga till 100 procent men vinster upp till 50 000 kronor per år beskattas inte utan är skattefria. Regeln är utformad som ett grundavdrag. Det innebär att om man har sålt flera olika personliga tillgångar så är det den sammanlagda vinsten som överstiger 50 000 kronor som är skattepliktig. Detta grundavdrag gäller varje ägare. Eftersom 25 procent av försäljningspriset får dras av som anskaffningsutgift, kan personlig egendom säljas för 66 666 kronor varje år skattefritt.”

    • Krister says:

      Hej

      Om du som alternativt omkostnadsbelopp får dra av 25% av ersättningen netto (efter avdrag för försäljningskostnader) då innebär det att kapitalvinsten blir 75% av ersättningen netto.
      Om Du får ett grundavdrag på 50 000 kr så innebär det att du kan göra en kapitalvinst på 50 000 kr utan att betala någon skatt. Den nettoförsäljning X som Du kan få skattefritt blir då
      X * 75% = 50 000 kr >> X = 50 000 / 0,75 >> X = 66 666 kr.
      Naruligtvis kan du sälja egendom för ett högre pris skattefritt om Du har ett högre anskaffningsvärde, t.ex. Försäljningspris 200 000 – Anskaffningsutgift 150 000 = kapitalvinst 50 000 kr
      Från kapitalvinsten drar du av grundavdraget 50 000 kr och då blir den skattepliktiga vinsten 0 kr.

      MVH
      Krister

  25. Anonym says:

    Skulle inte finnas med nybilspris i punkten 4) i inlämningsuppgiften? Eller behövs inte för att lösa den punkten?

    • Krister says:

      Hej
      Ja, Du behöver uppgift om nybilspriset men nej, den skulle inte vara med. Du får leta fram nybilspriset själv med ledning av bilmodell och tillverkningsår.
      MVH
      Krister